Mat för gourmander
Välkommen till en sida dedikerad åt mat – allt som har med mat att göra i allmänhet och allt som har med svensk mat att göra i synnerhet! På engelska finns det ett målande uttryck för en person som älskar att äta mat, en så kallad ”foodie”. På svenska använder vi begreppet gourmand för att beskriva samma sak, vilket kanske inte är riktigt lika målande. Talar du franska är begreppen gourmand och gourmet i princip överlappande i sin betydelse, medan vi i Sverige menar mer förfinad mat när vi pratar om gourmetmat eller en gourmet (en person som uppskattar förfinad mat).
Ordet gastronomi kommer av grekiskans ”gastros” som logiskt nog betyder mage. Gastronomi handlar om sambandet mellan maten vi äter och kulturen vi lever i. En gastronom är en person som kan kalla sig expert på området, men för en gastronom handlar det mer om ett intresse för hur maten tillagas än om att äta den. Sett till historien har det svenska köket länge varit öppet för utländska influenser, till en början särskilt mycket för det franska köket. Under mitten av 1900-talet gjorde så kallad snabbmat entré i det svenska köket med rätter som pizza, hamburgare, lökringar, pommes frites med mera.
Svensk matkultur
Svensk matkultur bygger på diverse traditionella rätter samt olika vanor, seder och bruk. Att det svenska köket har tagit inspiration från bland annat det japanska och italienska köket gör inte den svenska husmanskosten mindre svensk. Typiska råvaror för Sverige skulle kunna vara falukorv, knäckebröd och filmjölk, men kulturen och maten kan se olika ut beroende på vart i Sverige du befinner dig. Generellt äter dock alla svenskar husmanskost oavsett vart de bor i landet med råvaror som fläsk, potatis, rotfrukter, fisk och kött som kryddas sparsamt och tillagas länge och väl. Långkok tillhör fortfarande det traditionella svenska köket.
Från forntiden…
För att kunna bevara kött och fisk i Sverige under forntiden användes olika metoder så som saltning, torkning, syrning och rökning. Fisksorter som lagrades var bland annat lutfisk, surströmming och sill. Under yngre stenåldern var det säl och sjöfågel som var några av de viktigaste delarna av kosthållningen, främst längs kusten. De som bodde inåt landet jagade istället skogsfågel, hare och älg, vilka var viktiga bytesdjur. I Norrland har renköttet varit det viktigaste inslaget i kosten, främst hos den samiska befolkningen. Den traditionen håller i sig, men numera är renskav en välkänd rätt som äts över hela Sverige.
… till samtiden
De rotfrukter som troligtvis odlats längst i Sverige är olika sorters kål och lök. Sedan 1200-talet har det lagats ärtsoppa och både ärtor och bönor har varit viktiga grödor sedan flera hundra år tillbaks. Numer är svamp en populär ingrediens i det svenska köket, såväl ”herr kantarell” som karljohansvamp anses vara delikatesser. För övrigt har den svenska matkulturen varit en kombination av lokalt och utländskt kök sedan lång tid tillbaks. Vår förkärlek till importerad mat har relativt djupa rötter och utan den hade vi inte kunnat njuta av julens pepparkakor. Ingredienser som kanel, ingefära och kryddnejlika hade inte funnits och inte heller lussebullar med saffran och/eller kardemumma.