mat för foodies

Varför äta kosttillskott?

Det finns flera anledningar till varför det kan vara bra att äta kosttillskott. Vissa äter tillskott hela tiden, andra när de tränar och andra när de är gravida. Men finns det egentligen någon gång det inte är bra att äta kosttillskott och vad är det egentligen?

Vad är kosttillskott egentligen?

Ett kosttillskott säljs i form av tabletter, kapslar eller oljor. De innehåller mineraler eller vitaminer i mycket koncentrerad form och de är tänkta att använda om man av någon anledning inte får i sig alla ämnen man behöver genom sin kost. Det kan också finnas vissa fibrer och syror som ska tas i mindre mängder som säljs som kosttillskott. Vissa av dem är enkla att hitta, medan man kan få leta lite mer efter andra.

Till vem riktar sig kosttillskotten?

Hos till exempel webbutiken apohem.se kan man köpa en stor mängd olika kosttillskott. Men vem bör egentligen köpa och äta dem? I huvudsak får de flesta i sig tillräckligt med mineraler och vitaminer genom sin kost men om man inte äter allt eller på grund av sjukdom bryter ner mineraler snabbare än vanligt kan man behöva ett kosttillskott. Om man till exempel är vegan och varken äter kött, ost, mjölk eller andra produkter som kommer från djurriket kan man mycket lätt drabbas av till exempel D-vitaminbrist och brist på vitamin B12. Även personer som inte vistas så mycket utomhus, eller äldre som inte är mycket ute på vintern kan få brist på D-vitamin då man i huvudsak får den vitaminen genom solen.

Barn som är lite kinkiga med maten kan behöva en del extra vitaminer. Det finns speciella vitaminer för barn som smakar gott eller som kan tuggas. Om barnet inte äter fisk rekommenderas särskilt D-vitamin. Även gravida kan behöva en del extra vitaminer. För det första behövs vitaminerna för att kunna bli gravid och för det andra behövs de för att kroppen ska orka med att utveckla och bära ett foster. Folsyra är det som ofta rekommenderas.

Varför ska man äta kosttillskott?

Kosttillskott kan vara ett nödvändigt ont för att man inte ska få någon brist på vitaminer eller mineraler. De här bristerna kan i sin tur leda till att skelettet blir försvagat, till synproblem och mycket annat. En brist på vitaminer eller mineraler kan bli riktigt allvarlig om man inte åtgärdar den. Livsmedelsverket har en bra artikel gällande detta här: https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/kosttillskott/vem-behover-kosttillskott

Kan man åtgärda en brist på annat sätt?

Genom att börja äta mer allsidig kost kan man åtgärda en vitaminbrist. Det handlar om att äta livsmedel som är rika på just det ämne man har brist på.

Kan man få för mycket av en vitamin?

Ja. När man äter kosttillskott kan man relativt enkelt få i sig för mycket av en eller annan vitamin om man inte har koll på vad man äter. Allt som oftast kan man kissa ut överskottet, eller så tar kroppen hand om det på annat sätt. Men ibland kan överskott vara skadliga om det sker under lång tid.

Matiga nyhetsbrev

Det finns en stor mängd nyhetsbrev att följa för den som är matintresserad. En del av dem tillhandahåller rena recept, mat- och vintips, medan andra är mer nischade och informativa. Det finns ingenting som hindrar dig från att skapa ett eget nyhetsbrev om andan faller på, och då kan Palomas nyhetsbrev vara mycket behjälpliga.

Nyhetsbrev med fokus på recept

Svenska Dagbladet erbjuder ett nyhetsbrev som fokuserar på middagen som en helhet; här tipsas om råvaror, passande vin och recept.

Tidningen Elle har ett nyhetsbrev med liknande inriktning som Svenska Dagbladet. Recept, inspiration och vintips blandas med mer djupgående artiklar.

Allt om mat erbjuder två olika nyhetsbrev, där ett fokuserar på snabba tips i den dagliga veckomenyn samt mer djupgående inspiration för helgens kanske mer utsvävande kreationer. Det andra är ett nyhetsbrev helt tillägnat bakning i alla dess former.

Expressen (Länk) har ett dedikerat nyhetsbrev för vintips. Det är ett samarbete med Vinkompassen, och förslag ges varje vecka för ett nytt vin att prova på som har blivit tillgängligt i Systembolagets sortiment.

Tidningen I Form bjuder på ett nyhetsbrev för den som tycker om både träning och att äta gott. Träningsprogram varvas med hälsosamma recept och produkttips.

För den som är vegetarian eller bara törstar efter vegetariska smarriga recept finns tidningen Vegos nyhetsbrev.

Vego Eco skickar förutom recept och tips ut vegetariska och ekologiska veckomenyer.

Sajten recepten.se erbjuder dels ett nyhetsbrev med recept, matnyheter och säsongsbetonade tips, dels en smart veckomeny att prenumerera på för den som kanske har svårt med inspiration i vardagens stress.

Nyhetsbrev med mer specifik målgrupp

Matsmart som säljer billig mat på nätet, erbjuder ett nyhetsbrev för att inte missa aktuella erbjudanden. Butiken samarbetar med leverantörer, lager och tillverkare i en strävan att minska matsvinnet, något som både konsumenter, tillverkare och miljö tjänar på.

Matnyheter tillhandahåller ett nyhetsbrev som inte behandlar recept i samma utsträckning som många andra, utan här ligger fokus på nyheter inom svensk dagligvaruhandel. Det kanske inte låter så spännande, men varje år dyker det upp över 1500 nyheter på hyllorna. Det är lätt hänt att man plockar på sig samma gamla vanliga produkter när man är och handlar i affären, och med detta nyhetsbrev kan man få tips på produkter att hålla utkik efter för att kanske prova på nya recept och nya maträtter.

För den som är allergisk, överkänslig eller intolerant mot vissa livsmedel tillhandahåller Allergia ett nyhetsbrev.

Livsmedelsverket har ett helt gäng nyhetsbrev. För den som vill hålla koll på läget kan det vara en god idé att prenumerera på deras nyhetsbrev med aktuella återkallanden av produkter. De har också nyhetsbrev med tema nyheter eller mat och hälsa.

Det råder alltså ingen brist på nyhetsbrev med matnyttiga teman för den hungrige.

Lilla fiskskolan

fiskskolan, Lilla

En del drar sig för att tillaga fisk och för många är det lätt hänt att man istället köper färdigpanerad fisk från frysdisken i affären. Den som har testat att tillaga fisk några gånger kanske har råkat ut för en väldigt torr fiskmåltid, eller att fisken faller sönder i stekpannan eller smakar det lite sådär, då man kanske inte har koll på vilka smaker som är bra komplement till fisk. Att tillaga fisk är ingen konst, med rätt metod kan vem som helst svänga ihop en smarrig fiskmåltid.

Lilla fiskskolan kommer med tips på hur man bäst tillagar fisk och ger idéer på vilka smaker som gör sig bra i fiskrätter. Oavsett vilket tillagningssätt man väljer är det innertemperaturen som är viktig. Använd en termometer med tunn spets för att snabbt kunna se temperaturen utan att förstöra köttet, de flesta fiskar ska ha en innertemperatur på 50-52°C. post5a Fisken som skiljer sig mest från båda feta och magra fisksorter är tonfisken, vars innertemperatur ska ligga på 31°C och inte gärna överstiga 40°C.

Stekt fisk

Vit fisk har magert kött och har lättare för att falla sönder. Fet fisk faller inte sönder lika lätt och behöver inte lika mycket fett i pannan. Tänk på att det är bra att torka av fisken innan den steks, oavsett om det är mager eller fet fisk. Använd både olja och smör och lägg i fisken när smöret slutat puttra. Vänd fisken bara en gång. För filéer räcker det med 2-3 minuter på varje sida, en hel plattfisk behöver 4-5 minuter och rund fisk ungefär 5-7 minuter.

Tips för stekning av mager och fet fisk

Ett tips är att panera fisken först för att den ska hålla ihop bättre. För en enkel panering vänds fisken i vetemjöl eller ströbröd, för en dubbel panering används vetemjöl, vispat ägg och sedan ströbröd. För en kreativ panering använd gärna sesamfrön, hackade nötter, örter, kryddor eller riven ost i paneringen. Ett annat tips är att använda panco, ett japanskt ströbröd som ger fisken en riktigt frasig yta. När man steker fet fisk är det gott att droppa lite citron eller lime över fisken innan den steks.

Fisk i ugn

Tillaga fisken på låg värme, ca 100-125°C, för att få en härligt saftig fisk. Sätt i termometern där fisken är som tjockast. post5b För hög temperatur torkar ut fisken innan den hunnit bli klar i mitten och ska bara användas om fisken är täckt med något, exempelvis en god hollandaisesås eller en oljig pesto. Hög temperatur kan även användas vid gratinering, då fisken redan är klar och behöver bara en kort stund i ugnen för att få en fin färg. Lägg gärna grönsaker och andra tillbehör tillsammans med fisken.

Pochera fisk

Fisk ska helst inte kokas utan låt den istället sjuda eller pocheras. Antingen kokar man upp vatten och tar grytan från värmen och låter fisken tillagas i vattnet medan vattnet svalnar. Eller så låter man fisken sjuda strax under kokpunkten. Smaksätt gärna vattnet med vitpeppar och lök. Ett annat tips är att låta fisken sjuda tillsammans med kokosmjölk, chili och lime, eller i valfri soppa som gör sig bra med fisk. Alla typer av fisk gör sig bra i soppor men fet fisk gör sig snäppet bättre än mager.

Hälsa och mat

Hälsa, Mat, och

Det går en tydlig grön trend genom Sverige och världen. Att äta grönt och ekologiskt är det senaste och allt fler restauranger med den linjen växer fram och då företrädesvis i städerna. En annan trend på frammarsch är att äta insekter. Mat gjord på till exempel syrsor har visat sig innehålla en långt högre proteinhalt än kött, varför insekter i kosten även är en miljövänlig trend. I Sverige har man än så länge inte släppt på restriktionerna kring insekter som mat, men i grannlandet Danmark är det stor industri. Hälsotrenden är positiv både för människa och miljö.

Det ser ut som att det går två parallella trender i världen just nu, den marknadsliberala som förespråkar tillväxt och fria marknader och den mer miljövänliga trenden som förespråkar back to basic och en jordnära hushållning. Här ska vi titta på hälsotrenden och på fördelarna med den. post2a Är sund och näringsriktig mat en ”trend” eller något som borde vara naturligt för alla? Snabbmaten säljer allt bättre i en värld där tillväxten är det viktiga. Kanske handlar valet av mat om värderingar på djupet, om filosofi och livshållning. Kanske är ett sundare livsstilsval en rebellisk handling i en materialistiskt sinnad värld.

Ekorrhjulet

Med industrialismens framväxt under 1900-talets första hälft sprang människorna ifrån sig själva. Nu under den digitala tidsåldern med dess möjligheter börjar människorna sträva efter en långsammare och mer sund livsstil. Man väljer bort industrialismens ekorrhjul och söker sig tillbaka till jordnära värderingar och livsstilar. Många väljer att skära ner på sina materiella behov och krav för att kunna leva billigare. Men maten prutar man inte på och ekologiskt och KRAV-märkt är större än någonsin. Fram tills nu har priserna på ekologiskt varit högt, men nu ser man en prissänkning som gör det möjligt för alla att äta sund och obesprutad mat utan hormoner och kemikalier.

Gott, billigt, nyttigt och lättlagat

Att äta nyttigt behöver inte vara varken dyrt eller komplicerat. Att äta fisk och musslor kan till exempel alla göra. Pastasås på tonfisk är enkelt, gott, nyttigt och billigt. Musselsås likaså. Musslor innehåller en stor mängd zink och selen som är två mineraler som är livsviktiga för människan. post2b En burk musslor, grädde, vitlök och en vanlig lök, en buljongtärning, svartpeppar och salt är allt som behövs för att göra en musselsås . För en tonfisksås krävs bara tonfisk, matyoghurt, lök och kryddor. Vad som behövs för att äta näringsrikt och nyttigt är kunskap. Recept på sund mat hittar man på internet eller genom att låna kokböcker på biblioteket.

Våga prova ny mat

Grönsaker som broccoli och morötter kan bli fantastisk i maten om man tillagar dem på rätt sätt. Broccoli ska kokas försiktigt för att inte bli sladdriga och trista. Morötter som mixats tillsammans med vitlök och kryddor kan utgöra grunden till en slät soppa fylld med nyttiga a-vitaminer. Till och med den järn- och selenfyllda levern kan bli fantastiskt med lite grundläggande matlagningskunskaper. Sund mat är rolig att laga och ger fullt av goda konsekvenser som viktnedgång och mer energi. Vi borde alla unna oss och våra barn att åtminstone äta bra. Bra mat lägger grunden för välmående både för kropp och själ.

Mat för gourmander

för, gourmander, Mat

Välkommen till en sida dedikerad åt mat – allt som har med mat att göra i allmänhet och allt som har med svensk mat att göra i synnerhet! På engelska finns det ett målande uttryck för en person som älskar att äta mat, en så kallad ”foodie”. På svenska använder vi begreppet gourmand för att beskriva samma sak, vilket kanske inte är riktigt lika målande. Talar du franska är begreppen gourmand och gourmet i princip överlappande i sin betydelse, medan vi i Sverige menar mer förfinad mat när vi pratar om gourmetmat eller en gourmet (en person som uppskattar förfinad mat).

Ordet gastronomi kommer av grekiskans ”gastros” som logiskt nog betyder mage. Gastronomi handlar om sambandet mellan maten vi äter och kulturen vi lever i. En gastronom är en person som kan kalla sig expert på området, men för en gastronom handlar det mer om ett intresse fö post1a r hur maten tillagas än om att äta den. Sett till historien har det svenska köket länge varit öppet för utländska influenser, till en början särskilt mycket för det franska köket. Under mitten av 1900-talet gjorde så kallad snabbmat entré i det svenska köket med rätter som pizza, hamburgare, lökringar, pommes frites med mera.

Svensk matkultur

Svensk matkultur bygger på diverse traditionella rätter samt olika vanor, seder och bruk. Att det svenska köket har tagit inspiration från bland annat det japanska och italienska köket gör inte den svenska husmanskosten mindre svensk. Typiska råvaror för Sverige skulle kunna vara falukorv, knäckebröd och filmjölk, men kulturen och maten kan se olika ut beroende på vart i Sverige du befinner dig. Generellt äter dock alla svenskar husmanskost oavsett vart de bor i landet med råvaror som fläsk, potatis, rotfrukter, fisk och kött som kryddas sparsamt och tillagas länge och väl. Långkok tillhör fortfarande det traditionella svenska köket.

Från forntiden…

För att kunna bevara kött och fisk i Sverige under forntiden användes olika metoder så som saltning, torkning, syrning och rökning. Fisksorter som lagrades var bland annat lutfisk, surströmming och sill. Under yngre stenåldern var det säl och sjöfågel som var några av de viktigaste delarna av kosthåll post1b ningen, främst längs kusten. De som bodde inåt landet jagade istället skogsfågel, hare och älg, vilka var viktiga bytesdjur. I Norrland har renköttet varit det viktigaste inslaget i kosten, främst hos den samiska befolkningen. Den traditionen håller i sig, men numera är renskav en välkänd rätt som äts över hela Sverige.

… till samtiden

De rotfrukter som troligtvis odlats längst i Sverige är olika sorters kål och lök. Sedan 1200-talet har det lagats ärtsoppa och både ärtor och bönor har varit viktiga grödor sedan flera hundra år tillbaks. Numer är svamp en populär ingrediens i det svenska köket, såväl ”herr kantarell” som karljohansvamp anses vara delikatesser. För övrigt har den svenska matkulturen varit en kombination av lokalt och utländskt kök sedan lång tid tillbaks. Vår förkärlek till importerad mat har relativt djupa rötter och utan den hade vi inte kunnat njuta av julens pepparkakor. Ingredienser som kanel, ingefära och kryddnejlika hade inte funnits och inte heller lussebullar med saffran och/eller kardemumma.